Varför används bestrålning av livsmedel?

Innehållsförteckning:

1. Varför används bestrålning av livsmedel?
2. Hur stor aktivitet är tillåten i Sverige på livsmedel?
3. Varför är i 131 farligt?
4. Hur stor är den naturliga strålningen som vi alla utsätts för?
5. När blir strålning farligt?
6. Varför Radiojodbehandling?
7. Hur många strålningar finns det?
8. Vad är akut strålningssjuka?
9. Vad händer efter Radiojodbehandling?
10. Hur fungerar Radiojodbehandling?
11. Hur har röntgen påverkat samhället?
12. Vilken våglängd har elektromagnetisk strålning med energin 100 eV?
13. Hur mycket strålning får vi?

Varför används bestrålning av livsmedel?

Bestrålning av livsmedel används för att för att döda insekter, parasiter och bakterier som man vill bli av med. Metoden kan också användas för att döda mikroorganismer, till exempel salmonella och listeria, i kryddor, kött- och fiskprodukter.

Hur stor aktivitet är tillåten i Sverige på livsmedel?

Livsmedel som innehåller cesiumhalter: från 3 Becquerel/kg (Bq/kg) bör inte ätas oftare än några gånger i veckan. från 15 Bq/kg bör inte ätas oftare än några gånger i månaden. över 10 000 Bq/kg bör inte ätas alls.

Varför är i 131 farligt?

Jod-131 finns i kärn- reaktorer i drift och avger strålning. Ämnet används även inom vården för behandlingar och undersökningar. När radioaktiva ämnen sönderfaller uppstår jo- niserande strålning som kan påverka kroppens celler så att de skadas eller dör.

Hur stor är den naturliga strålningen som vi alla utsätts för?

Naturlig bakgrundsstrålning Strålning från radioaktiva ämnen är en naturlig del av vår miljö. Den kommer från rymden, marken och oss själva. Denna strålning kallas naturlig bakgrundsstrålning och genomsnittssvensken får cirka 1 mSv (millisievert).

När blir strålning farligt?

Strålsjuka. Ifall hela kroppen exponeras för en mycket hög stråldos (över en sievert, det vill säga 1000 millisievert) under en kort tid, utvecklas strålsjuka. En stråldos på mer än 8 sievert under en kort tid leder med stor sannolikhet till döden. Strålsjuka beror på omfattande celldöd.

Varför Radiojodbehandling?

Behandlingen används för patienter med thyretoxikos dvs en överaktiv sköldkörtel som orsakar en förhöjd ämnesomsättning. Det resulterar i en ökad energiförbrukning i kroppen beroende på att det frisätts för mycket hormon från sköldkörteln.

Hur många strålningar finns det?

Det finns olika typer av joniserande strålning alfa-strålning, beta-strålning, gamma-strålning och neutronstrålning.

Vad är akut strålningssjuka?

Svar: Om en person utsätts för extremt höga stråldoser (>1000 mSv) under en mycket kort tid, kan man drabbas av akut strålsjuka. Kroppen kan då reagera med symtom som kräkning eller medvetslöshet. Även hudförändringar kan förekomma. Det som händer vid akut strålsjuka är att cellerna i livsviktiga organ slutar fungera.

Vad händer efter Radiojodbehandling?

Radioaktivt jod Effekten kommer gradvis. Ibland räcker inte en behandling utan man kan behöva två. Vid autoimmun hypertyreos ska man räkna med att behöva ta sköldkörtelhormon resten av livet efter radiojodbehandling eftersom man då istället får hypotyreos (underskott av sköldkörtelhormon).

Hur fungerar Radiojodbehandling?

Radiojodbehandlingen ges som en kapsel via munnen. En del av den radioaktiva joden söker sig till sköldkörteln, där strålningen som joden avger förstör sköldkörtelvävnad. Syftet med denna behandlingsdos är att förstöra, förutom sköldkörtelcancervävnaden och eventuella metastaser, också den normala sköldkörtelvävnaden.

Hur har röntgen påverkat samhället?

När Wilhelm Conrad Röntgen upptäckte röntgenstrålar 1895 innebar det en stor förändring inom sjukvården. Det blev möjligt att se insidan av kroppen och ställa bättre diagnos. Många svenska forskare var med att utveckla den nya tekniken, bland annat Gösta Forsell, Radiumhemmets grundare.

Vilken våglängd har elektromagnetisk strålning med energin 100 eV?

Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01–10 nm) och höga fotonenergier (100 eV – 100 keV).

Hur mycket strålning får vi?

Den naturliga strålningen som vi dagligen får från rymden, vår egen kropp och marken (radon undantaget) ger under ett år en stråldos på 1-2 millisievert (mSv). Omräknad per timme ger den naturliga strålningen en stråldos på 0,00 millisievert (mSv).