Hur länge varade den franska revolutionen?

Innehållsförteckning:

1. Hur länge varade den franska revolutionen?
2. Vad finns kvar av franska revolutionen idag?
3. Vilka franska medborgare ingick i det tredje ståndet?
4. Vilket år var den franska revolutionen?
5. Vad är konsekvenserna av den franska revolutionen?
6. Vad handlar stormningen av Bastiljen?
7. Vad var syftet med Kvinnotåget 1789?

Hur länge varade den franska revolutionen?

– NovemFrench Revolution / Period

Vad finns kvar av franska revolutionen idag?

Adelns makt och privilegier avskaffades I samband med Frankrikes nya författning upplöstes det gamla ståndssamhället som varit rådande i nästan tusen år. Därmed avskaffades adelns makt och privilegier. Skattefriheten för adel och präster togs bort redan i augusti 1789.

Vilka franska medborgare ingick i det tredje ståndet?

Tredje ståndet i Frankrike I det tredje ståndet fanns vid sidan av borgare och bönder, efter hand också ett allt större inslag av personer med hög utbildning så som jurister, men även köpmän vilka blivit förmögna och som förmådde formulera krav på ökat politiskt inflytande.

Vilket år var den franska revolutionen?

French Revolution / Startdatum

Vad är konsekvenserna av den franska revolutionen?

Detta fick även långtgående konsekvenser vad gäller politiken, bland annat genom revolutioner i andra europeiska länder. Napoleon och hans arméer tog nämligen med sig sina idéer om jämlikhet till de ockuperade länderna. Detta ledde till att folket fick mer makt även i dessa länder.

Vad handlar stormningen av Bastiljen?

Den stormade befolkningen i Paris den medeltida fästningen Bastiljen. Stormningen av Bastiljen kom att bli en symbol för folkets seger över förtryckarna. Därför har den 14 juli blivit Frankrikes nationaldag. Stormningen av bastiljen brukar ses som startskottet till den franska revolutionen.

Vad var syftet med Kvinnotåget 1789?

Den 5 oktober 1789 marscherade tusentals parisiska kvinnor till det kungliga slottet i Versailles för att kräva lägre brödpriser. Kvinnorna i tåget var marknadssäljare, sillgummor, tvätterskor och syflickor – fattiga arbetarklasskvinnor vars familjer drabbades hårdast av de skyhöga brödpriserna.