Varför ökar Elektronegativiteten?

Innehållsförteckning:

1. Varför ökar Elektronegativiteten?
2. Hur ändras Elektronegativiteten a då man går från vänster till höger i det periodiska systemet B då man går uppåt inom en grupp i det periodiska systemet?
3. Hur vet man elektronegativitet?
4. Vad avgör en atoms elektronegativitet?
5. Hur kan atomer få Ädelgasstruktur?
6. Vad avgör en atoms smältpunkt?
7. Vad bestämmer en atoms storlek?
8. Hur vet man att det är en dipol?
9. Hur fungerar en metallbindning?
10. Vad menas med joniseringsenergi?
11. Vad menas med Ädelgasregeln?
12. Hur uppnår al Ädelgasstruktur?
13. Vad beror metallers smältpunkt på?
14. Vad påverkar smältpunkten?

Varför ökar Elektronegativiteten?

Elektronegativiteten ökar alltså ju längre åt höger man går i det periodiska systemet. Ju närmare kärnan valenselektronerna ligger, desto starkare attraheras de. Elektronegativiteten ökar alltså ju högre upp man kommer i periodiska systemet.

Hur ändras Elektronegativiteten a då man går från vänster till höger i det periodiska systemet B då man går uppåt inom en grupp i det periodiska systemet?

Elektronegativiteten ökar när man går från vänster till höger i det periodiska systemet, eftersom att en atom med fler valenselektroner vill uppta elektroner än att ge bort sina.

Hur vet man elektronegativitet?

Vanligtvis har ämnen i det övre högra hörnet i periodiska systemet ett högre värde än de andra platserna. Bindningar mellan atomer med stor skillnad i elektronegativitet (cirka 2,0 i Pauling-skalan) är vanligtvis jonbindningar, medan värden mellan 2,0 och 0,4 är polära kovalenta bindningar.

Vad avgör en atoms elektronegativitet?

✓ Följande faktorer avgör en atoms elektronegativitet: Atomens radie: Stor radie innebär att valenselektronerna inte känner av atomkärnan i särskilt hög grad. Liten radie= hög elektronegativitet. Nettoladdningen innanför valensskalet: Det är denna laddning som valenselektronerna känner av.

Hur kan atomer få Ädelgasstruktur?

Molekyler kan bildas så att elektroner delas mellan atomer. De vill ju känna att deras yttersta skal är fullt! Genom att slå sig ihop får bägge atomerna sitt yttersta skal fullt = ädelgasstruktur. Detta kallas elektronparbindning eller kovalent bindning.

Vad avgör en atoms smältpunkt?

Så sammanfattat: Det som spelar roll är vilka bindningar som måste brytas för att det fasta ämnet ska smälta. Är det kovalenta bindningar (som i diamant) eller jonbindningar (som i salter) behövs det massor av energi och smältpunkterna blir riktigt höga.

Vad bestämmer en atoms storlek?

Antalet protoner i kärnan kallas atomnummer och bestämmer vilket grundämne det rör sig om. Den enklaste atomen är väte som har atomnummer 1 och består av en proton och en elektron. Antalet protoner och neutroner är atomens masstal.

Hur vet man att det är en dipol?

Om en molekylen är symmetriskt byggd är det inte en dipol, samt om den är osymmetriskt är det en dipol. Rita upp tre molekylerna och sedan kan du lätt avgöra det. Kommer du vidare? Om en molekylen är symmetriskt byggd är det inte en dipol, samt om den är osymmetriskt är det en dipol.

Hur fungerar en metallbindning?

När atomerna släpper iväg elektroner blir de plusladdade joner. Alla metaller består alltså av positivt laddade joner i ett “hav” av negativa elektroner. Det negativa elektronhavet fungerar som ett lim, som binder ihop de positiva jonerna. Det här kallas för metallbindning.

Vad menas med joniseringsenergi?

Det krävs en viss energi för att jonisera en atom. Denna mängd energi kallas joniseringsenergi. Joniseringsenergin varierar mellan alla atomslag. Energin som krävs för att en elektron ska lämna atomen är mindre desto längre ut elektronen är från atomkärnan i och med att kärnan då inte håller lika hårt i elektronen.

Vad menas med Ädelgasregeln?

Ädelgasregeln säger att en atom som har 8 elektroner i sitt yttersta skal. Undantaget Helium då den har bara har ett skal, k skal, som rymmer 2 elektroner. Transuranerna är atomer som har atomnummer dessa finns inte nautrligt utan måste framställas.

Hur uppnår al Ädelgasstruktur?

Genom att slå sig ihop får bägge atomerna sitt yttersta skal fullt = ädelgasstruktur. Detta kallas elektronparbindning eller kovalent bindning. Den positiva jonen i regel en metall , annars är det väte.

Vad beror metallers smältpunkt på?

Metallbindningen gör att metaller har hög smältpunkt. Metallbindningen gör att atomerna sitter hårt ihop och det krävs mycket energi för att bryta denna bindning. Men det är väldigt olika, vissa kräver runt 1000 grader för att smälta. Vissa smälter vid ett par hundra grader.

Vad påverkar smältpunkten?

Det som avgör molekyl föreningars smält/kokpunkt är styrkan av de intermolekylära bindningar. Det som avgör kokpunkten/ smältpunkten av jonföreningar är styrkan av jonbindningar. Ett konkret exempel är vattnets höga kok/ smältpunkt.