:

Hur många fall går till Högsta domstolen?

kunskapsaker.com

Innehållsförteckning:

  1. Hur många fall går till Högsta domstolen?
  2. Vilka sitter i kammarrätten?
  3. Hur kommer ett prejudikat till?
  4. Vad ingår i förvaltningsrätt?
  5. Vad är skillnaden mellan allmän och speciell förvaltningsrätt?
  6. Kan en förvaltningsdomstol bevilja resning ex officio?

Hur många fall går till Högsta domstolen?

För att Högsta domstolen ska pröva målet krävs i regel att Högsta domstolen först har lämnat prövningstillstånd. Högsta domstolen får in cirka 6 000 överklaganden per år. Endast drygt 100 av dem får prövningstillstånd.

Vilka sitter i kammarrätten?

Kammarrättens sammansättning varierar beroende på vilken typ av mål som ska behandlas. Ett mål avgörs oftast av tre juridiskt utbildade domare. I vissa mål, till exempel mål om socialförsäkring och vård av barn, ingår även två nämndemän i rätten. Nämndemän är domare som inte är juridiskt utbildade.

Hur kommer ett prejudikat till?

Ett avgörande från Högsta domstolen i en viss rättsfråga. Domstolar är inte enligt lag bundna att följa prejudikaten, men i praktiken uppfattar lägre instanser prejudikaten som mer eller mindre bindande när de ska avgöra liknande frågor.

Vad ingår i förvaltningsrätt?

Förvaltningsrätt är en allmän förvaltningsdomstol och handlägger i första instans mål som främst rör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Förvaltningsrätterna har ersatt de tidigare länsrätterna. Det kan gälla ett skattemål, tvist med Försäkringskassan, kommunen eller socialnämnden.

Vad är skillnaden mellan allmän och speciell förvaltningsrätt?

Den allmänna förvaltningsrätten handlar främst om myndigheternas handläggning av olika ärenden, medan den speciella gäller olika sakområden, miljörätt, socialrätt osv. De beslut myndigheterna härvid fattar kan normalt överklagas till förvaltningsdomstol.

Kan en förvaltningsdomstol bevilja resning ex officio?

Resning är ett extraordinärt rättsmedel, det vill säga att huvudregeln är att dom som vunnit laga kraft ska gälla. Resning i tvistemål kan därför enligt 58 kap 1 § rättegångsbalken enbart beviljas där grova rättegångsfel förekommit eller om rättstillämpning, som ligger till grund för domen, uppenbart strider mot lag.