Hur får ett djur i sig kol?

Innehållsförteckning:

1. Hur får ett djur i sig kol?
2. Vad är skillnaden mellan materian kolet och energin i kolets kretslopp?
3. Vad menas med att kolet har ett snabbt och ett långsamt kretslopp?
4. Vad är kolets långa kretslopp?
5. Vad är kolets lilla kretslopp?
6. Vad är gemensamt för alla kretslopp?

Hur får ett djur i sig kol?

Från atmosfären tar växterna upp koldioxiden, genom fotosyntesen, och bildar kolhydrater. När en växt sen dör, bryts den ner, och det mesta av kolet bildar återigen koldioxid, som hamnar i atmosfären. Eller, så kommer ett djur och äter upp växten, för att få energi och för att växa.

Vad är skillnaden mellan materian kolet och energin i kolets kretslopp?

Eftersom kolet är ett sådant vanligt ämne har det flera olika kretslopp som tar olika lång tid. Det som alltid finns med i kolets kretslopp oavsett variant är fotosyntes och förbränning. Kolets kretslopp startar alltid med fotosyntesen, men förbränningen tar olika lång tid.

Vad menas med att kolet har ett snabbt och ett långsamt kretslopp?

Kolatomen deltar dels i ett snabbt kretslopp som tar tiotals till tusentals år, dels i ett långsamt kretslopp som tar miljontals år. kol. Kolatomens snabba kretslopp drivs till stora delar av fotosyntes och cellandning. I fotosyntesen tas kolatomer i koldioxidmolekyler upp från atmosfären.

Vad är kolets långa kretslopp?

Det snabba kretsloppet har en omsättningstid från ett par år till tusentals år, med stora kolflöden mellan atmosfären, haven, havssedimenten, vegetationen och markytan. Det långa kretsloppet för kol har en omsättningstid på över 10,000 år och inbegriper stora kolreservoarer i sten och sediment.

Vad är kolets lilla kretslopp?

Kolet på jorden vandrar runt inom olika sfärer, atmosfären (luften), hydrosfären (vattnet) och biosfären (inom allt levande). I atmosfären finns det koldioxid. Denna gas tar växterna upp och omvandlar till socker genom fotosyntes. På så sätt tas luftens koldioxid upp.

Vad är gemensamt för alla kretslopp?

De har bland annat gett oss skugga, virke, mat, papper och bränsle. Att jordens träd också bidrar till syreproduktion, vattnets kretslopp, utgör bostad för en stor mängd arter och fungerar som koldioxidfälla är däremot faktum som inte är lika självklara.